Vår Sportkille växer upp. Men hans karaktärsdrag är som de är. Han är ytterligheternas kille, antingen helt på eller helt av, det finns sällan mellanlägen. Idag var det extra tvära kast. - Mamma, jag hatar skolan, det är bara fritids som är roligt. - Men du trivs ju bra i år, du tycker ju att mycket är roligt. Förra året var väl tråkigare? - Ja det var det allra värsta.
Men i nästa andetag har det varit så roligt att måla MonaLisa ("men min blev jätteful") och diktamen görs på eget initiativ. Han är rätt nöjd ändå, verkar det som och jag älskar honom för hans ytterligheter, även om de ofta retar gallfeber på mig.
15 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar