En sjärngosse i luciatåget

I morse var det luciatåg på dagis. Dagispersonalen gör det fantastiskt fint och engagerat. Barnen är också entusiastiska. Och tåget och sången blir lite "hellre än bra", men det är väldigt fint ändå.

Årets luciatåg innehöll som vanligt mest lucior och tomtar. Och en stjärngosse. Det var Lilleman som var stjärngosse. Han har hela tiden haft siktet inställt på att vara stjärngosse. Med en blandning av lycka, stolthet och allvar bar han sin strut på huvudet och stjärna i handen.

Genom att vara enda stjärngossen har Lillman än en gång visat prov på sin integritet och sin medfödda (?) styrka att gå sin egen väg och strunta i andra. Detta är en av anledningarna till att jag älskar honom. Måtte han bara behålla detta personlighetsdrag upp i åren.